Hej på er!
Dåligt med uppdateringar nu! Men kommer några rader nu i alla fall!
Hela förra veckan var min älskade syster och systerson här och hälsade på, alltid lika mysigt och alltid samma separationsångest! Det kommer alltid att vara precis lika jobbigt att säga hejdå, och det kommer ALLTID att vara lika kul att dom kommer och hälsar på eller att vi åker dit!
Vi har lite planer framöver för att ses. Hon och Simon kommer upp igen i mitten av oktober och sen tänkte jag faktiskt ta ett avbrott och åka utan sambo och barn men med lillasyster Tina ner och hälsa på i Göteborg. Vi ska ta en heldag på Gekås i Ullared i alla fall sen blir det nog någon vända på stan men framförallt kvalitetstid och mys!
Har lite små planer här i höst som jag ser fram emot!
Min älskade bror är inne på sin 5:e vecka på lasarettet nu….värdena blir bättre men fortfarande saker som inte är som det ska…men han är pigg och glad i alla fall och det är ju det viktigaste, att han är sig lik! Allt ska lösa sig!
Förra veckan skolade jag in minstingen på samma dagis som Filippa så nu går dom på samma, hon var väldigt ledsen när jag skulle gå men det gick över det hade gått så bra sen. Idag var första "riktiga" dagen och det började mindre bra!
Eller först började den helt OK, vi var i tid och skulle bege oss till dagis. Jag packade i barnen och 3 väskor i bilen och vi började rulla mot dagis, efter en kort stund så känner jag att det är punka! Skit tänker jag och vänder snabbt om och parkerar bilen igen, jo men så var det ju! Så bara att packa ur barn och väskor igen och gå upp till cykelförrådet och hämta ut min cykel och cykelkärran, in och hämta hjälmar och packade i dom i cykelvagnen och så var vi på rull igen! Väl där så blev Isabell så ledsen och höll krampaktigt i mig och det var så svårt att gå därifrån, tårarna föll när jag stängde dörren efter mig…mitt lilla hjärta <3. Samlade mig och gick in och lämnade Filippa, det gick jättebra och hon var så glad över att vara där. Så jag slog en signal in till Isabells avd och frågade om hon lugnat ner sig och det hade hon så då satte jag mig på cykeln och cyklade mot jobbet. Så blev verkligen en RIVSTART. Men nu är jag igång på jobbet igen.
Ikväll blir det inte många knop, kanske en promenad när barnen lagt sig. Vi får se.
Hörs snart igen!
Kram//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar