"En av var"

Jag har insett att jag fått "en av var" som så många sa när jag väntade mitt andra barn...Jag tyckte Filippa var lite busig men jämrfört med Isabell så var hon lugn..:) Isabell är ett rivjärn, en liten prinsessa som ingen sätter sig på.  Hon är också väldigt tydlig med vad hon vill göra och ger sig inte förrän man förstår. Hon vet vad hon vill och har hon väl bestämt sig så ska det blir så!Men låt mig understryka att det inte alltid blir så...och när det inte blir så då gör en riktig sån mun, ni vet när underläppen tryckts ut och hon ser helt uppgiven ut...Men som tur var är hon inte alltför långsint...Medan Filippa älskar att sitta och pyssla, rita och leka lekar...ibland kan man inte märka av henne på en bra stund...Oftast när hon tar ton så är det för att Isabell "förstör" nåt hon gjort, en koja eller så..Isabell vill ju egentligen bara var med, och säkert också lite för att busa men hon menar ju inte att förstöra på det vis som Filippa tycker...men men syskonkärleken är ju just såhär...eller hur?

I morse var jag extra trött..måndag morgon...Isabell vaknar alltid så tidigt..i morse var det 05,11 som klockan stod på när hon tyckte att vi skulle vakna, hon fick lite välling och jag la henne mellan mig och K...men hon låg och pratade en liten stund...och precis innan klockan ringde så somnade hon om i min famn...Så då var det bara att kliva upp...jag som sååå gärna hade velat lega kvar och bara mysa <3.
Mina barn är precis som jag väldigt hungriga på morgonen...så jag brukar ge dom en varsin smörgås, Filippa äter alltid upp sin snabbt och sen klär hon på sig medans Isabell sitter och äter och njuter länge av en smörgås..Men i morse så var det nåt som inte stämde tyckte jag, hon kom med sin butt samtidigt som Filippa, jag frågade Isabell om hon ätit upp smörgåsen och hon sa ja... En stund senare när det var dags att klä på sig ytterkläderna så tog jag fram hennes skor och ropade på henne. Hon vägrade sätta på sig skorna och gick iväg och jag hämtade henne och precis när jag skulle försöka att få ner hennes fot så känner jag nåt kladd...jo men visst...ungen har tryckt ner sina smörgåsbitar i skorna! Jag kunde inte annat än att börja skratta och tacka gudarna för att jag vikt smörgåsarna dubbelt så det inte kom smör i skon...! En riktigt busunge :).

Ja nu är det ett vinterland när man tittar ut och jag tycker att det är mysigt, jag älskar sommaren allra mest men vintern har sin tjusning, eller alla årstider har sin tjusning tycker jag. När vi gick upp i morse så lyfte jag upp barnen för att titta ut på snön som öste ner...Filippa älskar vintern och snön, hon älskar att göra snögubbar, snölyktor, åka pulka, bob och skoter. Så hennes ögon riktigt glimmade i morse:). "Mamma nu kan vi gå ut och göra en snögubbe" var hennes första kommentar:). Jag tycker att det är mysigt att tända en massa ljus när mörkret faller, se hur snön faller ner och hur det ibland bildas "kristaller" av isen på fönstren... Känna den där värmen hemma, både värmen av ljusen men framförallt av all kärlek som finns där.

Men de negativa är ju speciellt nu i början att man alltid blir lika "chockad" över att det plötsligt är halt och kallt, man måste skrapa rutor och man måste klä på sig lite extra...speciellt efter en sånhär sommar som vi haft, med väldigt lite sol och värme...det kändes som man inte hade en sommar så då blir man mer överraskad tror jag att vintern kom...Men jag måste erkänna att jag blivit mer rädd att köra bil i snön de sista åren...eller rädd och rädd..men mer eftertänksam om inte annat...men det ska man väl vara, ingen vill väl köra av vägen...nja nån kasnke som brassar förbi i 130 och skiter i både sig själv och andra bilar..få sladd i den farten då är det tack å hej. En blåste om mig i morse, han körde så fort så snön yrde och han skulle absolut inte kunnat bromsa om det hände nåt oförutsett.

Ibland kan jag tro att det verkligen finns en mening med allt som sker...Min sambo började sitt nya jobb i måndags, samma dag fast på em meddelade hans gamla företag att dom gått i konkurs...Då kan man ju undra..hur kan det komma sig att han eller vi hade sån tur? Tänk vad många familjer som nu har en pappa/man/sambo som står utan jobb...jag är så tacksam att han tog steget att byta och jag är glad att jag verkligen uppmuntrade honom..

I lördags var vi till ett köpcentrum i grannstaden och jag köpte mig en ny vinterjacka, en Didriksson som jag suktat efter länge, nu var det kampanj på den också så då slog jag till! Visst är den snygg?

Nu är min lunchrast över så nu ska jag återgå till jobbet!
Kram//MM